Business, business, business

Forra veckan var det fokus pa "Back to Business". Full fart pa nya jobbet, hoga men tydliga saljmal men inte riktigt lika tydlig introduktion men det kandes verkligen kalas och jag trivs och kommer nog trivas valdigt bra med detta. Mycket jobb men det kanske ar dags att fokusera lite mer pa det ett tag.

Denna veckan skulle det vara fokus pa "Back in Business" vilket betyder att jag nu tyckte att det var slut pa maskandet och att jag var tvungen att borja trana igen! I helgen var jag faktiskt duktig men det var fran och med mandag som nya tag skulle tas.... hmm....nej, det gick inte sa bra. Syrran kom pa besok vilket var jatte kul, dock inte sa mycket tid over. Fick aven lite somn i helgen da roomisarna slog pa stort och kalasade hela helgen lang kandes det som! Ska for ovrigt bli underbart med egen lagenhet! Sen sa har jag dessutom fatt ont i halsen!

Nu sitter jag pa ett hotellrum i Paris, har precis atit en god middag men en van som vi larde kanna i somras vilket var valdigt trevligt.

Natti natti!

Nytt liv kräver nya rutiner

Har nu jobbat i snart en vecka och jag stortrivs. Känner mig exalterat varje dag när jag går till jobbet och det är verkligen en ny känsla. Antar att stressen och pressen snart kommer att kicka in men jag njuter än så länge.

Igår hade vi middag med hela teamet och jag kläcker då till högsta chefen att jag tänkte utlysa en träningstävling så att jag ser till att jag kommer iväg och tränar. Jag berättade att jag tänkte att förloraren skulle kunna få vara tvungen att springa i "The Gorilla race", men det visade sig att vi var några som verkligen ville göra det så då ändrade vi det till att vinnaren skulle få lov att springa. Då föreslog chefen att vi borde ha det som tävling för alla recruitment teamen i hela världen (vi är fem stycken). Men istället för att tävla om vem som tränar mest så ska den som uppnår sina mål eller egenligen gör bäst av alla jobbmässigt få flyga till London, bo på förstklassigt hotell, springa de 7 km i en GORILLA dräkt (det är det hela racet går ut på) och därefter få en ordentlig massage.

Så nu har jag verkligen något att sträva efter!

Mitt jobb kan ni kolla in pa www.hult.edu. Jag jobbar med att rekrytera studenter till MBA utbildningen och det är en rolig produkt att sälja. Jag är ansvarig för vissa marknader i Europa såsom Frankrike, Spanien, Portugal, Grekland, Monaco, Sverige, Finland, Danmark, Norge och Island. Inom två månader ska jag resa på mässor till Paris, Madrid, Barcelona och Athen. Jag är så exalterad! Hoppas verkligen att jag nu klarar av att sälja in bra så att jag når mina mål. Utbildningen i sig känns verkligen förstklassig och har hög ranking i Financial Times plus en del andra tidningar vilket är KALAS bra har jag förstått under dessa dagar.

I morgon är det invigning av det nya campuset här i London och det kommer en massa hotshots. Ska verkligen bli kul. De sista dagarna har jag bondat men en hel del tjejer på kontoret genom att prata om vad för klänning vi ska ha på oss.

Och så var det ju det där med träning och VASALOPPET som kryper allt närmre! Börjar faktiskt få lite smått panik och har ångestattaker lite då och då. Har inte fått tränat på två veckor. De senaste två dagarna har jag i panik kört lite mag och rygg, biceps och triceps hemma på mattan och det har gått tungt! Ska försöka ge mig ut och springa i morgon och i helgen. Vore verkligen trist att tappa ALLT från det jag kämpat ihop under hösten! Har redan slankat av en del och jag hoppas verkligen att det inte är muskler!

Nä nu ska jag nog ta och slita mig från datorn och krypa ner i ny tvättade lakan!

Forsta dagen avklarad och ny lagenhet!

Lang dag men det kanns verkligen kul. Full fart med en gang. Har en massa jag ska pa under onsdagen, pa kvallen ar det sedan middag med teamet, pa torsdag ar det lunch och champange med alla kollegorna och pa fredag ar det invigning av skolan. Sedan ska jag till Paris tva ganger under nasta vecka! Full fart med andra ord.

Sen sa tror jag att vi har fatt ja pa en lagenhet som vi vill hyra! Nu maste jag stanga av datorn och ringa Mr Bond!

"Seven Pounds" med Will Smith

Gå och se den!! Men ett litet tips...ta med MASSOR av näsdukar!

Update - Vecka 3

Nu var det längesedan jag skrev, förlåt!

Några bilder från sista dagen i Österrike. Längtar tillbaka när jag ser bilderna, helt underbart!

Utsikt från mamma och pappas köksfönster.

Mamma och pappa i backen

Myself and the good old days hehe...

Ladda inför flygresan, tyckte jag var värd lite gotteri!

Underbar London dimma välkomnade mig hem till London

Mamma kom hit till London i söndags kväll och var här tills på torsdag. Det var verkligen supermysigt. En av mina roomisar jobbar på The May Fair hotel och kan fixa rum BILLIGT (och då menar jag billigt!). Frukosten var också inkluderad och det var för två personer så självklart flyttade jag också in! Vi fick ett rum som var helt underbart. Mamma och jag bara tittade på varandra när vi kom in! Badrummet var helt fantastiskt det också, dubbeldusch bla...hihi...kanske skulle bott där med Mr Bond istället!

Sen så har jag "Big News". Jag har nämligen fått jobb! Ska börja i morgon och känns helt underbart fast lite skräckblandad förtjusning är det allt! Jag ska iaf jobba på Hult International Business School med titeln Associate Director of Recruitment. Jag är baserad i London men kommer vara ansvarig för delar av den europeiska marknaden. Vilka länder vet jag dock inte än. Men tippar pa skandinavien. Jag ska rekrytera studenter till deras amerikanska 1-åriga MBA utbildning som de har på fyra olika campuses, Boston, London, Dubai och Shanghai. Spännande!

Så genom att jag nu får en inkomst så kan vi även lägga mer på vårt boende så under veckan har mamma och jag sprungit omkring och tittat på en massa lägenheter. Tittade på en massa jättefina moderna lägenheter men de låg alla lite off, sen så tittade vi på en som inte alls stämde med vår specifikation (modern, trägolv, öppet mellan kök och vardagsrum) utan den låg på bottenvåningen (som vi också sagt att vi inte ville ha), heltäckningsmattor, inte öpppen planlösning men däremot två sovrum (eller kontor/garderob) och högt i tak med stora fönster samt hyfsat stora rum för engelsk standard. Lägenhetern ligger två gator bort från där vi bor nu och jag har verkligen börjat gilla och se fördelarna med Waterloo. Här har vi verkligen nära till allt. Både Mr Bond och jag kan gå till jobbet, vi har nära till 3 tubelinjer, bussar som går över hela stan, tåg, restauranger, teater om vi vill det, och så South Bank med en massa restauranger längs med Themsen (börjar låta som en säljannons nu!).

Fönstret till vänster är vaardagsrummet och det till höger är det stora sovrummet. Innanför det finns sedan det mindre sovrummet och innanför vardagsrummet är det hall, bad och kök. På baksidan av huset är det en liten innegård.

Vi skulle iaf tänka på lägenheten över helgen. Om vi bestämmer oss för att ta den så måste vi skicka in en veckohyra för att föra ett "offer" på lägenheten. Om fastigheteägaren går med på det så är lägenheten vår och vi får börja med att lägga ut en massa pengar på att mäklaren skall skriva kontrakten. Sen är den vår. Denna är dock inte möblerad, på gott och ont. Jag vill gärna ha "våra" grejor så jag ser en fördel med det. Negativt sett så blir det en massa pengar som vi lägger ut på möbler som är anpassade till just denna lägenheten men kanske inte passar in i framtiden. Men det positiva med det väger över tycker jag! Meddelar hur det går!

Morgonpass i frostigt London

Vaknade och kande mig pigg och tassade upp for att inte vacka Mr Bond. Drog pa mig traningskladerna och gav mig ut pa en fartig loprunda. Redan vid forsta steget kande jag att det har skulle allt bli kampigt! Kroppen kandes tung och ville inte alls vara med. Konstigt for pa insidan var jag pigg och redo for lite action! Bestamde mig redan innan att springa Blackfriars bridge till Vauxhall. och hem Tror att det ar ca 8 -9 km. Trampade pa bra och lyckades halla hyfsad fart kandes det som. Fick in lite okningar har och var ocksa. Nar jag sedan kom hem kande jag mig nojd och passet kandes bra. Nar jag sedan tittade pa min pulsklocka fick jag en CHOCK!! Min maxpuls under passet lag pa 212! Jag har aldrig gjort ett maxpuls test men varit uppe i 198 nagra ganger (kommer faktiskt inte ihag om jag legat annu hogre). Har chansat pa att jag har ca 210 i maxpuls. Borde kanske gora ett ordentligt test. Maste aven testa om min vilopuls, den borde definitivt ha sjunkt. Men ater till dagens fenomen. Eftersom jag inte upplevde passet SA tufft under nagon stund sa kan jag bara se tva anledningar till vad som hande: Antingen spelade klockan mig ett spratt eller sa haller jag pa att bli sjuk. Dock kanner jag mig inte alls krass. Kroppen visserligen lite seg men inget annat. Ska nog springa samma stracka i morgon och forsoka halla samma tempo, blir intressant.

Hemmadag

Rapport fran sista dagen i Osterrike kommer nog i morgon tror jag...maste arra lite med sladdar och grejor.

Men har en fraga! VARFOR blir det nagot fel pa avloppet i badrummet sa att det luktar BAJS i hela lagenheten nar man har bestamt sig for att ha en hemma dag??? Vi har liksom nog med alla andra mindre angenama dofter i denna underbara lagenhet (dock BRA standard i London suck!).

Idag gick jag uppför backen!

I julklapp fick jag stighudar till mina telemarksskidor och idag var första dagen jag fick chans att prova dem. Det var riktigt kul, eller kul kanske är fel ord, det är ansträngande och det enda man ser är vit snö framför sig (dock vände jag mig om lite då och då för att få se de fina topparna). MEN jag gillar det. Tanken på att god mat väntade på mig när jag kom upp hjälpte också till.

När man börjar från botten i Zell am See så är de närmsta två nedfarterna svarta. Inte helt lyckat när man ska gå uppför. Den ena svarta har en blå slinga som ringlar sig runt och den hoppade jag på efter ett tappert försök uppför den svarta. Det gick hyfsat bra tills jag kom till första hänget (ungefär överst på bilden ovan, ser dock inte så brant ut där men det var det det kan jag lova!). Där blev jag helt plötsligt höjdrädd . Kände mig väldigt utsatt när jag stod mitt i branten och ville upp medan skidorna ville ner...Riktigt läskig känsla. Konstigt för annars har jag inga problem att susa ner i full fart eller att stanna mitt i backen, fast det blir ju till viss del en annan vinkel. Så efter det gav jag mig in på de blå istället varvat med röda pister.
Efter ungefär hälften var det dags för en liten chokladpaus, stoppade i mig en Mars och drack en massa vatten, sen var det bara att fortsätta uppåt. (Hade tagit på mig det mest färgglada jag hade för att synas i backen men var tvungen att plocka av mig jackan när jag kom ut i solen)
Efter en röd backe sista biten så kom jag till slut upp, vrålhungrig! Då var det en ganska vacker syn när restaurangen dök upp!

Varm choklad med grädde och sedan en kaisersmarrn blev det. God var den men tyvärr hade de stoppat ner den i fritösen tror jag och det är inte jätte mumma!! Men ner slank den mer än gärna Tyvärr har jag märkt att min kropp har lite svårt att ta till sig maten om jag äter direkt efter att jag tränat, och värre blir det om jag då är hungrig och äter super fort. Borde ju lärt mig det snart tycker jag....Sen satt jag en stund och bara njöt av solen och den fina utsikten. Får passa på, en dag kvar sen så åker jag tillbaka till London, buhu...eller på ett sätt ska det bli skönt att komma "hem". Har även en sak att berätta men det tar jag när allt har fallit på plats :-)

Lektion i klassisk längdåkning

Kl 12.15 var det dags för min lektion i Hochfilzen. Überösterrikaren Helmut var min instruktör och vi gav oss ut i spåret. Han tyckte att jag hade väldigt bra teknik och blev imponerad när jag sa att jag nästan var självlärd (Mr Bond har gett mig en hel del tips). Dock hade han en del bra tips att komma med. Jag skulle böja mina armar lite mer. Försöka glida mer när jag diagonalade och så öva mer på att få till "dubbelpoling with a kick". Inte enkelt med alla namn, nu är det en enda mix av svenska, norska, engelska och tyska. Han visade även hur jag kunde byta spår på ett effektivare sätt utan att förlora fart. Vi körde ca 9 km tror jag och jag var helt färdig efteråt! Är nog också lite sliten i axlar och armar från tidigare dagar. Dem måste jag nu verkligen träna upp de sista två månaderna innan Vasan! Träningsvärken i benen har inte heller släppt ännu.

När jag haft min lektion så kom mamma och pappa gående, pappa hade ramlat och fått Helvetiskt ont i ryggen. Nu har han dock varit på sjukan och fått två sprutor och en massa voltaren så nu är det lite bättre. De kom dock inte fram till vad det var. Förhoppningsvis så går det över inom några dagar.

Fick även hämtat mina telemarksskidor som jag har haft inlämnade för att få ett par stighudar anpassade till dem. I morgon är det invigning och det ska bli riktigt spännande. Får se hur långt jag orkar gå. En kaisersmarr'n (typ ungspannkaka som serveras med äppelmos och florsocker, riktigt riktigt GOTT) skulle dock sitta fint på lunch tror jag och det finns en restaurang i backen som serverar en god en. Då har jag en liten morot iaf. Rapport kommer!

Ladd inför VASALOPPET

Äntligen har det blivit lite snöåkning och inte enbart rullisar på grus. Det blev en del mil som sagt i Trysil med strålande sol! Helt underbart. Sista dagen var det lite kallt om fingrarna men jag kunde iaf köra med tunna handskar.

Idag åkte jag i Hochfilzen som är ett centrum för Skidskytte. De hade fina spår och jag fick bokat in en tekniklektion för i morgon. Det ser jag verkligen fram emot! Idag körde jag 14,4 km med en sparyvalla som funkade ibland och ibland inte alls. Nedan kan ni se lite kort från veckorna som gått.

Kalle Anka på TV, givet på julafton (iaf i bakgrunden även om jag kanske inte tittar hela tiden)

Första passet i Trysil, visst är det vackert! Tyvärr blev det inte fler bilder... Ser ni mina nya najsiga byxor. Vet inte riktigt om de är väldigt 80 eller om de är balla men kul med lite färg tycket jag!

Snöskottning blev det också, jobbigt men bra träning och så gillar jag när det blir fint :-)

Här har vi Zell am See från balkongen hos mina föräldrar. Runt sjön sprang jag häromdagen, 12 km blev det.

Från dagens strapats

Ser lite dåligt men längst till höger går en röd slinga på 9,5 km som jag först åkte och sedan ner till vänster finns en svart som jag tog efteråt, den var på 4,9 km.

Avslutade med några tuggor på en banan. Det går lite segt det där med att lära mig äta en banan. Dessa tuggor var mer än jag ätit sedan jag var 5 år tror jag så det får väl ses som ett framsteg.

Jullovsrapport

Vilka härliga dagar jag har haft och har! Vi lämnade London den 23/12 och flög till Torp där Mr Bonds snälla snälla pappa och bror kom och hämtades. Sedan var det 4-5 h körning till Hagfors där den godaste räkmackan väntade på oss.

Julafton började med att jag tog mig en liten löprunda. Det var verkligen helt underbart att få springa i friska luften, i frost så att det knarrade under fötterna, med fågelkvitter (lämnade medvetet musiken hemma). Tala om en super bra start på dagen! Väl tillbaka var det full rulle. Sa klart var jag inte helt färdig med alla klappar så det blev full fart i nisseverkstan. Kl 13.30 kom Mr Bonds kusiner och sen var det full rulle. Massor av god mat och godis och sa "Dansk julafton". Det ar den roligaste leken som jag verkligen rekommenderar alla att införa som tradition på julafron. Alla köper 3 paket for en viss summa (någonstans mellan 0-50 kr rekommenderas). Dessa paket läggs i en hög, och alla ska sedan kasta två träningar i tur och ordning. Varje gång man får samma nummer får man ta ett paket. När alla paket är borta från högen säger man en viss tid. 30 eller kanske 60 min som man ska fortsätta spela. Det är nu det börjar bli spännande!! När man nu får lika nummer så får man ta ett paket från vem man vill. Det brukar gå ganska vilt och hetsigt till men ack så kul det är!!

Jag måste ha varit snäll för tomten hade massor av paket med till mig! Redan på morgonen kom faktiskt tomten och hade lagt ett paket under huvudkudden! Det var en berlock till mitt Thomas Sabo halsband. Tro, hopp och kärlek, som jag hade spanat in tidigare i veckan! På kvällen fick jag även en ring! Massor av andra saker hade tomten också med sig!!

På juldagen åkte vi sedan upp till Trysil för lite längdåkning och för att ta det lungt. Första dagen blev dock lite dramatisk! Mr Bond skulle köpa nya kängor och jag byxor så vi åkte till butiken. När jag står i provrummet hör jag Mr Bonds pappa ropa att någon ska ringa ambulansen!! Mr Bond halkade i trappan så att han tuppade av och var borta i några sekunder! Läskigt. Han kvicknade dock till så ambulansen behövde inte komma men vi körde till sjukhuset ändå. Han fick en lätt hjärnskakning och en bula på armen och så en rejäl spricka i något revben (har fortfarande ont efter en vecka!!). Mannen har dock en vilja av stål så de efterföljade tre dagarna åkte vi ca 8 mil i längdspåren. Massa god mat fick vi och jag åt massor av lussekatter, pepparkakor och annat mumsigt som Mr Bonds underbara mamma skämde bort mig med!

Den 30/12 var det dags att ge sig av igen. Vi fick skjuts till Oslo-Gardemoen med start kl 4.30 på morgonen för att hinna till Air Baltics avgång kl 7.55 till Riga och sedan vidare till München. Väl i München var vårt tåg såklart försenat men tillslut kom vi fram till Saalfelden där min far fick hämta oss. Trodde att tåget skulle gå ända fram till Zell am See men icke! Men det är bara ca 15-20 min med bil så det är ju helt ok.

Min syster och hennes boyfriend hade varit här i några dagar redan så de var pigga och fräscha på nyårsmorgonen och hoppade upp tidigt. Vi tog det lungt och körde några åk innan det var dags för nyårslunchen i backen med svenksgänget. Vi var nog ca 35 st. Superkul! Nyårsnatten var kalaskul. Mat, bubbel och dans var det hemma innan vi mötte upp med andra "ungdomar" och stack ut: Ojojoj....många jäger senare var grabbarna svåra att få hem men tillslut så gick det, Att klockan då var 5.30 kändes först dagen efter! Men kul hade vi :-).

Vi har åkt skidor i Saalbach och slappat, jag har sprungit runt Zeller See (så att jag knappt kan gå idag, fast det beror nog mer på utfallen tror jag) och idag har jag vinkat av Mr Bond vid tåget. Jag ska stanna kvar här i några dagar till. Nu är det dags för första längdpasset på några dagar och jag vet inte riktigt om jag ser fram emot det eller fasar för det. Har fått ont i ryggen (blev lite väl mycket åkning en dag uppe i Trysil och det satte sina spår), men vaden är iaf helt bra hihi!!

Ska se om jag kan få laddat upp lite kort senare idag. Vi har haft strålande väder och snö på båda ställena så vi har verkligen haft tur i år!